2012-04-12

Skattebördan för bilister är försvårande för arbetslinjen

Skattebördan för bilister är försvårande för arbetslinjen.

Skattebördan för bilisterna går mot allt högre höjder. Detta börjar bli alltmer kännbart i de delar av vårt land där alternativ till bilen inte är tillgängliga för arbetsresor och andra resor som inte går att avstå från för att klara sitt dagliga liv.

Sveriges vanligaste bil lär vara en bensindriven Volvo V 70. Vi tar detta som ett räkneexempel för att beskriva vad en normalbilist som avverkar 2 000 mil på ett år betalar i skatt.

Bensinen hitintills under 2012 är enligt Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet 14,78 kr/liter. Råoljepriset har under 2012 varierat mellan 105 – 126 $ /fat (4,47 – 5,36 kr/liter). Produktionskostnaden har i genomsnitt varit 5,11 kr/liter och bensinbolagens bruttomarginal har varit 1,35 kr/liter. Detta ger ett grundpris på 6,46 kr/liter. Till detta kommer energiskatten och koldioxidskatten som tillsammans blir 5,37 kr/liter, vilket ger summan 11,83 kr/liter. På detta skall läggas 25 % moms, vilket blir ytterligare 2,96 kr/liter i skatt, och vi är framme vid priset vid pump 14,78 kr/liter. Av dessa 14,78 kr tas således 8,33 kr ut i skatt. Detta sammanfattas i tabellen nedan.

Produktionskostnad

5,11 kr/liter

(Varav pris råolja)

(4,92 kr/liter)

Bruttomarginal bensinbolag

1,35 kr/liter

Energiskatt och koldioxidskatt

5,37 kr/liter

Moms

2,96 kr/liter

Försäljningspris

14,78 kr/liter

 

Bilen förbrukar i genomsnitt 0,85 liter per mil vilket innebär 1 700 liter årligen. Detta genererar 14 161 kronor i skatteintäkter på drivmedel till bilen.

Fordonsskatten för en Volvo V 70 är 2 311 kr/år. Skatten på trafikförsäkringsavgiften, den skatt som beslutades för att finansiera en trafikförsäkringsreform sam aldrig blev av, är 32 % av trafikförsäkringspremien. För Volvo V70 är den skatten 750 kr/år. Totalt blir punktskatten årligen 17 222 och fördelat på 2 000 mil är det 8, 61 kr/mil.

Om vi antar att de 2 000 mil som körs är resor till och från arbetet kan man göra avdrag i deklarationen med 18,50 kr/mil, vilket blir 37 000 kr. Det ger en sänkt skatt om ca 8 500 kr för en normalinkomsttagare (25 000 kr/mån) om man bor i en glesbygd med relativt hög kommunalskatt. Fördelat på den årliga körsträckan blir det 4,25 kr/mil i skattereduktion. För varje mil man kör till och från arbetet förstärks således statskassan med 8,61 – 4,25 = 4, 36 kr.

För dem som bor där det finns tillgång till goda allmänna kommunikationer som alternativ till bilen är detta kanske inte något problem, men för många som bor i områden där det är långt till arbetsplatserna är det ett problem. Arbetstillfällena är få och det finns sannolikt inte något alternativ till bilen för att ta sig till arbetet. Detta kan bli ekonomiskt ohållbart.

Det verkar uppenbart att nuvarande sätt att beskatta bilen som ett transportmedel till och från arbetet, när inga andra rimliga alternativ står till buds, motverkar implementeringen av den s.k. arbetslinjen. Mycket talar för att det behövs någon form av differentiering i beskattningen av bilen som transportmedel. Att differentiera koldioxidskatten eller energiskatten torde var en vansklig väg att gå, men däremot borde avdragsrätten för resor till och från arbetet kunna differentieras utifrån lokala förutsättningar. Nuvarande beskattning slår blint och den slår slint – den försvårar för människor att komma i arbete. Därför borde regeringen ta fram förslag till en differentierad avdragsrätt för bilresor till och från arbetet.

Bengt Wiktorsson

VD motororganisationen FMK