FMK Trafikpolitik
Ställningstagande i vissa sakfrågor

(Fastställda av kongressen 2008)

 

1. Bilens sociala och ekonomiska betydelse
Bilen är idag det överlägset bästa sättet att färdas med i vårt glest befolkade och avlånga land. Kollektivtrafik, tåg och flyg behövs, men kan inte ersätta bilen. För att påvisa det verkliga behovet av bilen i det Sverige som byggts upp under de senaste femtio åren pågår nu ett tematiskt forskningsprogram ”Bilens sociala och ekonomiska betydelse för hushållen” (Bisek) i vilket FMK deltar. Resultatet av det hittillsvarande arbetet framgår av Bisek:s hemsida www.bisek.se

Bilismen är idag drabbad av en mångfald skatter och avgifter och är kraftigt överbeskattad. Bensinskatten bör sänkas. Planerade och förslagna skattehöjningar måste stoppas. Regelverket skall förenklas och bör vara långsiktigt och stabilt för att möjliggöra ett rationellt bilägande. Ingen form av biltullar och vägavgifter bör finnas. Kvarvarande skatteintäkter bör i större utsträckning användas till investeringar i och underhåll av vägnätet i trafiksäkerhetshöjande syfte.

 

2. Trafikförsäkring
Ersättning till trafikskadade bör ändras från dagens delade ansvar mellan försäkringskassan och försäkringsbolagen till ett enda system med försäkringsbolagen som ansvariga fullt ut. En klar ansvarsfördelning skapas och därmed också klarhet i vem som har det ekonomiska ansvaret för att en åtgärd verkligen blir genomförd. Fördelen för alla skadade blir att de har endast en part att vända sig till med sina ersättningskrav. Det kommer också att ligga i försäkringsbolagens intresse att skapa en effektiv och snabb rehabilitering av trafikskadade. Ett överförande av hela ansvaret till försäkringsbolagen kommer dock att medföra en höjning av försäkringspremierna. Denna höjning för bilisterna måste kompenseras genom t ex lägre bilskatt och/eller lägre skatt på drivmedel. Förändringen skall vara kostnadsneutral för den laglydige bilisten.
FMK ställer sig därför direkt avvisande till införandet av en premieskatt på trafikförsäkringen. Vi anser i stället att man bör göra hela trafikförsäkringssystemet mer individuellt. I dag är det inte möjligt att påverka premiens storlek genom att köra laglydigt och säkert. En trafikförsäkringspremie som även tar hänsyn till detta stimulerar ett trafiksäkrare beteende med uppenbara samhällsekonomiska och mänskliga vinster som följd.
FMK anser samtidigt att rättskyddet skall stärkas så att den enskilde skadelidande har reella ekonomiska möjligheter att föra talan mot försäkringsbolagen vid ett tvistemål.
Lagstiftningen behöver också modifieras så att den som kör ett avställt fordon blir lika hårt straffad, som den som kör ett oförsäkrat fordon som inte är avställt.

 

3. Vägunderhåll
Anslagen till vägunderhåll måste ökas så att berättigade krav på trafiksäkerhet tillgodoses.

Forskning som syftar till att finna andra medel/metoder än salt för halkbekämpning skall intensifieras. 

Användning av dubbade däck med nu förekommande dubb måste minska med hänsyn till vägslitaget och miljökonsekvenserna. FMK är därför positiv till en fortsatt utveckling av s.k. friktionsdäck och av dubb som ger mindre vägslitage.

 

4. Miljö
Bilen är inte den miljöbov som den ofta utpekas vara. Riksdagens mål från 1980 om minskade utsläpp från vägtrafiken har nåtts. Exempelvis har utsläppen av kväveoxid minskat med 30 procent och endast 6 procent av kvävenedfallet i Sverige kommer från svensk vägtrafik. Idag är bensin och diesel de helt dominerande drivmedlen. Utsläppen måste minska ytterligare. För att nå längre krävs ökad forskning och utveckling samt att statsmakterna ger klara besked om framtidens drivmedel. Staten bör långsiktigt gynna miljövänliga fordon och drivmedel. FMK bör samtidigt verka för att sparsam och miljövänlig körning blir en del av körkortsutbildningen.

 

5. Trafikplanering
Trafikplaneringen skall syfta till ökad trafiksäkerhet och framkomlighet. Färre köbildningar ger högre trafiksäkerhet och bättre miljö. För att minska belastningen på vägnätet och miljön samt för att öka trafiksäkerheten bör godstransporter i största möjliga utsträckning utföras på järnväg och/eller till sjöss.

I den fortsatta utbyggnaden och förbättringen av vägarna är det viktigt att trafiksäkerheten prioriteras. Mitträcken, sidoområdesåtgärder och ombyggnad av korsningar kan verksamt bidra till ökad trafiksäkerhet. Vid behov av utbyggnad av t ex arbetsmarknadspolitiska skäl skall inte väganslaget drabbas utan särskilda medel bör tillföras. I annat fall kommer region att ställas mot region, både till förfång för den samlade regionala utvecklingen i landet och för trafiksäkerheten. Även fortsatt utbyggnad av motorvägar måste ske, för att kunna tillgodose kraven på trafikflöde, trafiksäkerhet, tillgänglighet, effektivt transportsystem, bättre miljö och regional utveckling.

 

6. Trafikundervisning och trafikantutbildning
Trafikundervisningen i skolan skall vara obligatorisk och inplanerad från grundskolans första klass till sista årskursen i gymnasiet. Ämnet trafikkunskap skall därför föras in i Läroplanen. Moms på körkortsutbildningen skall tas bort.
Statens informationsansvar avseende trafiklagstiftningen bör förbättras.

Obligatorisk utbildning i hjärt/lungräddning och åtgärder på olycksplats bör införas i körkortsutbildningen.

 

7. Trafiksäkerhet
Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för FMK:s trafiksäkerhetsarbete.

Riksdagen antog 1997 Nollvisionen – noll döda och noll allvarligt skadade – för vägtrafiken. Nollvisionen är en satsning för att lösa ett av våra största hälsoproblem. Alla olyckor kan inte undvikas, men konsekvenserna av en olycka skall inte behövas kosta livet eller medföra allvarlig skada. Systemet skall utformas så att risken att dödas eller skadas minskas i högre grad för de oskyddade trafikanterna och barnen.

Nollvisionens delmål för 2007 var högst 270 dödade i trafiken. Då detta mål ej nåddes måste ytterligare resurser tillföras för att höja trafiksäkerheten. I det sammanhanget skall FMK påverka statsmakterna att öka stödet till ideellt trafiksäkerhetsarbete.

 
Det nya arbetssättet som nyttjas inom ramen för nollvisionen bygger på följande grundprinciper:
 

* Systemutformaren har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning,
   skötsel och användning samt har därmed ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

* Trafikanten har ansvaret att följa de regler som systemutformaren sätter upp för användning
   av vägtransportsystemet.

* Om trafikanten inte följer reglerna – på grund av bristande kunskap, acceptans,
   eller förmåga – eller om personskador uppstår, måste systemutformarna vidta 
   ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

 

FMK skall med Nollvisionen som grund arbeta för färre döda och allvarligt skadade i trafiken genom att:
 

* Informera och utbilda trafikanter för att påverka attityder och beteenden så att gällande lagar
   och regler följs.

* Skapa opinion för ökad trafiksäkerhet bl. a genom att påverka väghållarna att genomföra 
   trafiksäkerhetshöjande förändringar i trafikmiljön.

* Skapa opinion för införande av trafikkunskap i läroplanen.

 
Hastighet
På vägsträckor med högsta tillåten hastighet 90 km/tim får vissa fordon/fordonskombinationer endast framföras med 80 km/tim. Dessa föreskrifter medför att omkörningar med lätta fordon sker i stor omfattning med ökade olycksrisker som följd. Därför bör samtliga fordon/fordonskombinationer
framföras med samma hastighet för att erhålla en lugnare trafikrytm på denna typ av vägar.

Bättre efterlevnad av gällande hastigheter måste uppnås. Kraven på förarna måste skärpas.
Gränsen för körkortsåtgärd bör sänkas till +20 km/tim vid alla hastighetsgränser.

FMK biträder ökad användning av ATK (Automatisk TrafikKontroll) för övervakning av hastighetsbestämmelserna. Tekniska system kan dock inte ersätta den fysiska övervakningen.
Det behövs fler poliser på vägarna för övervakning av trafikanternas beteende i trafiken och för att komma tillrätta med det utbredda ratt- och drogfylleriet.
 
Trafikonykterhet
Bekämpande av rattonykterhet och droger i trafiken spelar en avgörande roll om de trafiksäkerhetspolitiska målen skall nås. Samhällets markering mot rattfylleristerna måste skärpas och göras tydlig. Tag bort rätten till ersättning enligt Trafikskadelagen. Rattfylleristerna får klara sig - precis som de som skadar sig i andra sammanhang - med ersättning från socialförsäkringssystemet.

FMK ställer sig också positiv till att fordon som används vid rattfylleribrott skall kunna tas i beslag och förverkas.
Budskapet skall vara entydigt – det skall inte ”löna sig” att köra berusad.

 

Fordonsutrustning
FMK ställer sig positiv till en lagstiftning som innebär att alla nya bilar förses med alkolås och antisladdsystem- ESP (motsv).
Även nya tunga fordon bör förses med alkolås.
FMK skall också verka för att det skall vara beskattningsmässigt neutralt att ha alkolås och antisladdsystem eller annan trafiksäkerhetsutrustning inmonterad i bilen, så att förmånsbeskattningen inte påverkas.

 

                         fmk@fmk.se