|
FMK Trafikpolitik |
|
Ställningstagande i vissa sakfrågor |
|
(Fastställda av kongressen 2008) |
|
|
|
1. Bilens sociala och ekonomiska
betydelse
Bilen är idag det överlägset bästa sättet att färdas med i
vårt glest befolkade och avlånga land. Kollektivtrafik, tåg och
flyg behövs, men kan inte ersätta bilen. För att påvisa det
verkliga behovet av bilen i det Sverige som byggts upp under de
senaste femtio åren pågår nu ett tematiskt forskningsprogram
”Bilens sociala och ekonomiska betydelse för hushållen” (Bisek) i
vilket FMK deltar. Resultatet av det hittillsvarande arbetet
framgår av Bisek:s hemsida
www.bisek.se
Bilismen är idag drabbad av en mångfald
skatter och avgifter och är kraftigt överbeskattad. Bensinskatten
bör sänkas. Planerade och förslagna skattehöjningar måste
stoppas. Regelverket skall förenklas och bör vara långsiktigt och
stabilt för att möjliggöra ett rationellt bilägande. Ingen form av
biltullar och vägavgifter bör finnas. Kvarvarande
skatteintäkter bör i större utsträckning användas till
investeringar i och underhåll av vägnätet i trafiksäkerhetshöjande
syfte. |
|
|
|
2. Trafikförsäkring
Ersättning till trafikskadade bör ändras från dagens delade
ansvar mellan försäkringskassan och försäkringsbolagen till ett
enda system med försäkringsbolagen som ansvariga fullt ut. En klar
ansvarsfördelning skapas och därmed också klarhet i vem som har
det ekonomiska ansvaret för att en åtgärd verkligen blir
genomförd. Fördelen för alla skadade blir att de har endast en
part att vända sig till med sina ersättningskrav. Det kommer också
att ligga i försäkringsbolagens intresse att skapa en effektiv och
snabb rehabilitering av trafikskadade. Ett överförande av hela
ansvaret till försäkringsbolagen kommer dock att medföra en
höjning av försäkringspremierna. Denna höjning för bilisterna
måste kompenseras genom t ex lägre bilskatt och/eller lägre
skatt på drivmedel. Förändringen skall vara kostnadsneutral för
den laglydige bilisten.
FMK ställer sig därför direkt avvisande till införandet av en
premieskatt på trafikförsäkringen. Vi anser i stället att man bör
göra hela trafikförsäkringssystemet mer individuellt. I dag är det
inte möjligt att påverka premiens storlek genom att köra laglydigt
och säkert. En trafikförsäkringspremie som även tar hänsyn till
detta stimulerar ett trafiksäkrare beteende med uppenbara
samhällsekonomiska och mänskliga vinster som följd.
FMK anser samtidigt att rättskyddet skall stärkas så att den
enskilde skadelidande har reella ekonomiska möjligheter att föra
talan mot försäkringsbolagen vid ett tvistemål.
Lagstiftningen behöver också modifieras så att den som kör ett
avställt fordon blir lika hårt straffad, som den som kör ett
oförsäkrat fordon som inte är avställt. |
|
|
|
3. Vägunderhåll
Anslagen till vägunderhåll måste ökas så att berättigade krav
på trafiksäkerhet tillgodoses.
Forskning som syftar till att finna andra medel/metoder än salt
för halkbekämpning skall intensifieras.
Användning av dubbade däck med nu förekommande dubb måste minska
med hänsyn till vägslitaget och miljökonsekvenserna. FMK är därför
positiv till en fortsatt utveckling av s.k. friktionsdäck och av
dubb som ger mindre vägslitage. |
|
|
|
4. Miljö
Bilen är inte den miljöbov som den ofta utpekas vara.
Riksdagens mål från 1980 om minskade utsläpp från vägtrafiken har
nåtts. Exempelvis har utsläppen av kväveoxid minskat med 30
procent och endast 6 procent av kvävenedfallet i Sverige kommer
från svensk vägtrafik. Idag är bensin och diesel de helt
dominerande drivmedlen. Utsläppen måste minska ytterligare. För
att nå längre krävs ökad forskning och utveckling samt att
statsmakterna ger klara besked om framtidens drivmedel. Staten bör
långsiktigt gynna miljövänliga fordon och drivmedel. FMK bör
samtidigt verka för att sparsam och miljövänlig körning blir en
del av körkortsutbildningen. |
|
|
|
5. Trafikplanering
Trafikplaneringen skall syfta till ökad trafiksäkerhet och
framkomlighet. Färre köbildningar ger högre trafiksäkerhet och
bättre miljö. För att minska belastningen på vägnätet och miljön
samt för att öka trafiksäkerheten bör godstransporter i största
möjliga utsträckning utföras på järnväg och/eller till sjöss.
I den fortsatta utbyggnaden och förbättringen av vägarna är det
viktigt att trafiksäkerheten prioriteras. Mitträcken,
sidoområdesåtgärder och ombyggnad av korsningar kan verksamt bidra
till ökad trafiksäkerhet. Vid behov av utbyggnad av t ex
arbetsmarknadspolitiska skäl skall inte väganslaget drabbas utan
särskilda medel bör tillföras. I annat fall kommer region att
ställas mot region, både till förfång för den samlade regionala
utvecklingen i landet och för trafiksäkerheten. Även fortsatt
utbyggnad av motorvägar måste ske, för att kunna tillgodose kraven
på trafikflöde, trafiksäkerhet, tillgänglighet, effektivt
transportsystem, bättre miljö och regional utveckling. |
|
|
|
6. Trafikundervisning och
trafikantutbildning
Trafikundervisningen i skolan skall vara obligatorisk och
inplanerad från grundskolans första klass till sista årskursen i
gymnasiet. Ämnet trafikkunskap skall därför föras in i Läroplanen.
Moms på körkortsutbildningen skall tas bort.
Statens informationsansvar avseende trafiklagstiftningen bör
förbättras.
Obligatorisk utbildning i hjärt/lungräddning och åtgärder på
olycksplats bör införas i körkortsutbildningen. |
|
|
|
7. Trafiksäkerhet
Nollvisionen
Nollvisionen är grunden för FMK:s trafiksäkerhetsarbete.
Riksdagen antog 1997 Nollvisionen – noll döda och noll
allvarligt skadade – för vägtrafiken. Nollvisionen är en
satsning för att lösa ett av våra största hälsoproblem. Alla
olyckor kan inte undvikas, men konsekvenserna av en olycka skall
inte behövas kosta livet eller medföra allvarlig skada. Systemet
skall utformas så att risken att dödas eller skadas minskas i
högre grad för de oskyddade trafikanterna och barnen.
Nollvisionens delmål för 2007 var högst 270 dödade i trafiken. Då
detta mål ej nåddes måste ytterligare resurser tillföras för att
höja trafiksäkerheten. I det sammanhanget skall FMK påverka
statsmakterna att öka stödet till ideellt trafiksäkerhetsarbete. |
|
|
Det nya arbetssättet som nyttjas inom ramen för nollvisionen
bygger på följande grundprinciper:
|
|
* Systemutformaren har alltid det yttersta
ansvaret för vägtransportsystemets utformning,
skötsel och användning samt har därmed ett ansvar för hela
systemets säkerhetsnivå. |
|
* Trafikanten har ansvaret att följa de
regler som systemutformaren sätter upp för användning
av vägtransportsystemet. |
|
* Om trafikanten inte följer reglerna – på
grund av bristande kunskap, acceptans,
eller förmåga – eller om personskador uppstår, måste
systemutformarna vidta
ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att
människor dödas eller allvarligt skadas. |
|
|
|
FMK skall med Nollvisionen som grund arbeta
för färre döda och allvarligt skadade i trafiken genom att:
|
|
* Informera och utbilda trafikanter för att
påverka attityder och beteenden så att gällande lagar
och regler följs. |
|
* Skapa opinion för ökad trafiksäkerhet bl. a
genom att påverka väghållarna att genomföra
trafiksäkerhetshöjande förändringar i trafikmiljön. |
|
* Skapa opinion för införande av
trafikkunskap i läroplanen. |
|
|
Hastighet
På vägsträckor med högsta tillåten hastighet 90 km/tim får
vissa fordon/fordonskombinationer endast framföras med 80 km/tim.
Dessa föreskrifter medför att omkörningar med lätta fordon sker i
stor omfattning med ökade olycksrisker som följd. Därför bör
samtliga fordon/fordonskombinationer
framföras med samma hastighet för att erhålla en lugnare
trafikrytm på denna typ av vägar.
Bättre efterlevnad av gällande hastigheter måste uppnås. Kraven på
förarna måste skärpas.
Gränsen för körkortsåtgärd bör sänkas till +20 km/tim vid alla
hastighetsgränser.
FMK biträder ökad användning av ATK (Automatisk TrafikKontroll)
för övervakning av hastighetsbestämmelserna. Tekniska system kan
dock inte ersätta den fysiska övervakningen.
Det behövs fler poliser på vägarna för övervakning av
trafikanternas beteende i trafiken och för att komma tillrätta med
det utbredda ratt- och drogfylleriet. |
|
|
Trafikonykterhet
Bekämpande av rattonykterhet och droger i trafiken spelar en
avgörande roll om de trafiksäkerhetspolitiska målen skall nås.
Samhällets markering mot rattfylleristerna måste skärpas och göras
tydlig. Tag bort rätten till ersättning enligt Trafikskadelagen.
Rattfylleristerna får klara sig - precis som de som skadar sig i
andra sammanhang - med ersättning från socialförsäkringssystemet.
FMK ställer sig också positiv till att fordon som används vid
rattfylleribrott skall kunna tas i beslag och förverkas.
Budskapet skall vara entydigt – det skall inte ”löna sig” att köra
berusad. |
|
|
|
Fordonsutrustning
FMK ställer sig positiv till en lagstiftning som innebär att alla
nya bilar förses med alkolås och antisladdsystem- ESP (motsv).
Även nya tunga fordon bör förses med alkolås.
FMK skall också verka för att det skall vara beskattningsmässigt
neutralt att ha alkolås och antisladdsystem eller annan
trafiksäkerhetsutrustning inmonterad i bilen, så att
förmånsbeskattningen inte påverkas. |
|
|